PRECIS SOM DOM ANDRA

Idag har varit en sån typisk jullovsdag. Precis som de ska vara! Jag och Anna sträckkollade på satc till 5 imorse och har i princip livnärt oss på endast socker under hela tiden. Tänkte fortsätta med det ikväll på babas. Jag har absolut ingenting att tillföra här idag. Inte för att jag brukar det men i vanliga fall kan jag ändå leva i en illusion av det. Miuvweoiu.

- Underbar tjänst, förutsatt att den funkar?

- Varför flimrar min bild när Voddler är igång tills jag drar igång aktivitetshanteraren? Blir den nervös och skärper sig eller?

- Varför i hela friden är bilden grön när man kollar på film?

- Varför ska folk på forum vara så jävla hightec att man inte förstår lösningen på problemet?

- Kan någon vänlig själ hjälpa mig?

På julafton posar man hämningslöst och töntigt. Det är tradition.


När vi kom hem till värdfamiljen för kvällen var det så här fint dukat.


Jag har tur som får fira jul med båda mina päron trots skilsmässa.


Min lilla kusin/gudson väntade med iver på julklappar och ville bli fotad så länge. Jag har säkert 15 stycken sånna här bilder.


Någonting var på g...


Tomten! I år lät han inte som Greger från NileCity i alla fall.


Han kom med fina presenter. Mest dinosaurier.


Sen var det eftermys. Det är det bästa med julafton. När alla leker med sina klappar, vilar och börjar äta lite smått igen.


Vi läste Rocky och kollade i fotoböcker.

Sen spelade vi Svarte Petter. Jag vann. Mot en treåring... Moahahaha!


Melker ville fota. Då får man huka sig om man vill komma med i bild. Hej hej!


När småbarnen gått och lagt sig drog jag, mor, far och syster på julnattsmässa i kyrkan.


Det var fullsatt och gosigt.


God fortsättning.. (Säger man så nu?)

Jag har julstökat idag - pyntat, klätt granen, gjort julmat men framförallt handlat julmat; skinka, revbenspjäll, köttfärs, salami, prinskorv och allt sånt där gott. Det kan nog vara bland de bästa jag vet, att handla mat på riktigt över disk.





Vi var på köttboden i säkert en timma i morse och trängdes med Trollbäckens alla fina pensionärer som bara kommer fram på julen. Först fick vi vänta i trettio nummer, så populärt är det där. Jag läste långkokböcker igen och sniffade på god mat. Som tur är är det värt väntan. Deras prinskorv är fullkomligt magisk. Det bästa med att handla mat så där är när man får provsmaka. Att få en tunn salamibit handskurenv och överräckt över disken med orden "den här smakar extra mycket vitlök". Redan då vet man att man är hemma liksom. Jag höll på så där redan när jag var fem år vid charken på vivo, smakade på pepparsalami och lönnebergaskinka fast jag visste precis vad de smakade. Sånt gör mig lycklig, mat. Haha...

- Ett vanligt lov hade jag bloggtorterat alla stackars 14 läsare med massor av innehållslösa inlägg men icke denna gång. Jag ska jobba och plugga. Parteeeeey

- I 4 dagar har jag funderat på att poppa popcorn. Är tiden inne?

- Jag är jättörstig

- Om en timme kommer Snuffejens hit! Wihih

- Ska jag börja spela volleyboll igen?

- ÅRSKRÖNIKOR! Har jag missat dem eller är de på väg? I varje fall, älskar dem!

UPDATE: Funderar på att montera upp ett skämskudde på min laptop för folk som missbrukar statusraden på facebook. Tal till folket - Snälla-låt-bli!

I fredags firades lov med en sväng förbi Little Persia i sällskap av fina Fatima


Lite senare anslöt ännu mer fina människor


Efter ett tag drog vi vidare till Strand för Fight Club och Ace.


Fatima var lycklig


Sedan blev det dans till både bra och dålig musik


På lördag efter jobbet åkte jag till Johanna i Täby för julmys. Det bjöds på Taj Mahal-peppakakor...


Och julmat!


Det byttes små klappar.


Jag fick den här gulliga magneten.


Det blev fashion på galen nivå när mustachen åkte på.


Johanna var lika fab som vanligt i fårskinn.


Skål!


Idag, söndag bakade vi lussebullar och gjorde mandelmassa figurer.

Jag har sovit alldeles för lite den här helgen men det gör inget för nu är det ju lov! Godnatt.

Jag älskar att kolla igenom gamla mobilbilder, de är alltid de bästa. Ser man något mönster måntro?








Usch vad sötsliskigt. What ever, sånt måste man få göra ibland.

Att läsa bloggar hör, som många vet, till mina favoritintressen. Min dator står på fönsterbrädan och jag sitter på en pall framför...? bakom... nedanför? Hur som helst, just bloggläsandet kräver vissa rutiner; Höger ben ska korslagt över vänster, skönast så. Jag sitter oftast långt ut på pallen, som om jag är på väg att glida av. Men det viktigaste av av allt är kroppslutningen.

Innan själva läsproceduren drar igång flyttar jag datorn lite åt höger på min trånga fönsterbräda och placerar vänster armbåge brevid den (där sitter fläkten som blåser ut all varm luft, jättegosigt!) Sen lägger jag hakan/kinden i handen och liksom hänger där medan jag mekaniskt läser alla älskade bloggar. Allt är väldigt bekvämt och inrutad förutom mina stackars skulderblad. Jag tror jag har fått blogg-axel. Inte mus- eller tennisarm, bloggaxel. Mest i höger också.

Åh nej.

Nu börjar den där tiden på året när man krigar sig upp för snöiga backar och tappar saker ur fickorna utan att märka något och de försvinner ner i nysnö föralltid.

I vanliga fall läser jag varken Expressen eller Aftonbladet av principskäl men idag vid middagen gjorde jag det trots att jag vet att det alltid resulterar i fullsändigt raseri eller ren uttråkan. Mycket riktigt så slutade läsandet i det förstnämda. 

Expressen har på debattsidan tagit in en Kanadensisk ekonomiskribent, Diane Francis. Rubriken lyder "Bara ettbarnspolitik kan rädda klimatet". Jag ryser av bara den raden. Francis förespråkar Kinas födelserestriktioner och ser detta som en enkel lösning på i princip alla problem vi har i världen idag. Och om vi (världen) lagstiftar om detta likt Kina så kommer befolkningsmängden halveras lagom till 2075. Tadaaa! Och så var världskrisen löst. Diane Francis är en lat, kapitalistisk och trångsynt kvinna. Hon höjer en diktatur vars folk inte ens får läsa vad de vill i dagstidningarna till skyarna och är fullständigt ignorant för det faktum att ettbarnspolitik skulle leda till dramatiska ökningar av aborter av "fel" kön.

Tyvärr är inte allt svart eller vitt. I västvärlden kanske någon liknande policy skulle fungera någorlunda. Oftast anses inte nyfödda barn ha olika värde. Men det är inte i Sverige eller Kanada problemet ligger. Tredje världen står för över en tredjedel av befolkningsökningen och så vitt jag vet skulle inte en lag som begränsar antalet barn till ett(!) bli speciellt fördelaktig, om nu inte Diane Francis vill utrota det kvinnliga könet totalt i utvecklingsländer. 

Idag var jag manlig. - Kängor, herrjeans och flanellskjorta. Sånt gillar vi. Synd att jag inte har bildbevis på min oroväckande höjning av testosteron. Sånt gillar vi inte... Hm.

Idag slutade jag tro på mänsklighetens godhet. Det är ganska ironiskt att årets "snällaste" högtid och julefrid gör mig så jävla ilsken. Jag har fått multipla utbrott idag över hur sjukt otrevliga och nonchalanta människor är. Speciellt butiksbiträden. Död åt elaka butiksbiträden, seriöst.

Vi tröttnade på att shoppa efter knappt två timmar och åkte till kvällens restaurang, Tvärsöver. Det är ett av mina absoluta favoritställen. Då blev jag gladare på livet, tur det.



Mini-me!

I väntan på bättre tider i helvetet på jorden, aka Gallerian...

Mmm... Vardagsrumsfeeling på hög nivå. 6 bord i hela lokalen och ostbågar till förrätt.
Tapas! Potatis och aioli, marinerade kronärtskockor, serranoskinka och melon, revbensspjäll och favoriten....

Kycklingquesedillas!!!

Mitt i maten gick det förbi ett luciatåg på Bondegatan, jippie!

Sen kom de in och sjöng och spelade balalajka, lyckan var total!

Vi avslutade middagen med chokladfondue och paltkoma i soffan.

Igår var en bra dag. När jobbet var klart åkte jag hem till Tove för en mysigt födelsedagsmiddag. Efter några timmar på Näsbyvägen drog jag, Jennifer och Anna in till Ace och dansade till bra musik med massa skumma människor men det var riktigt roligt ändå.

Nu ska jag dansa lite mer på min lurviga matta och bege mig mot stan för julklappshandel.

Klockan var en halvtimme innan stängning. Folket i butiken började ge sig av mot sina hemmakvällar och fredagsmys. Jag står inne på lagret och förbereder paket inför morgondagens julrusch. Från ingenstans hörs ett mekaniskt tjutande. Det var inte nödhandtaget, det låter annorlunda. Inte larmen vid utgången heller. Det var definitivt inte Thairesturangens ung som pep mitt emot heller. Då hörs en röst: "Varning! Brand har utbrytit i lokalen. Utrym genast byggnaden."

Jag kände att det var precis det som behövdes en seg fredagseftermiddag, en halvtimme innan hemgång, att få stå ut i kylan för att en evighetstimme senare få gå in, räkna kassorna och stänga butiken ordentligt.

www.dengamleoch.blogg.se - förmodligens internets konstigaste blogg.
<3

Pampampaaaaaaaam! Jag flyttar helt sonika över pressen på någon annan, snor deras fina fotografier och visar dem här. Mina favoritbilder just nu:

Igår hade vi finbesök från Finland och vi åt julbord på Kumla Herrgård dagen till är, bakade lussebullar gjorde vi också.








Puh!

Haha! Jag älskar att Arla driver med dörrvakter och jämför dem med korkade dinosaurier på baksidan av mjölkpaketen.

Jag älskar ännu mer att Fadde gjort ett uttalande i Aftonbladet om att dörrvakter blir smutskastade utan att förtjäna det. HAHAHAHAHA! Ursäkta mig. Alla som blivit illa behandlad av en dörrvakt, upp med handen!? Fadde känner sig utsatt för mobbing och nu ska texten bytas ut. Synd säger jag, det var det bästa på länge. Snälla läs och njut med mig. Eller för all del lid med Fadde, det är ju så synd om stackaren.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6218499.ab

Kåseri, underhållande kortare text i tidning eller tidskrift. Termen kommer från franskans causer (samtala).Kåseri är avsett att ibland för framföras muntligt och skall därför vara talspråkligt. Det kan innehålla högt som lågt, överdrifter och underdrifter. Själva poängen är att stora, allvarliga ämnen kan avhandlas i en sorglös ton.

Så säger Wikipedia om kåserier. För mig betyder det ordet plågsamma minnen. Jag gick i nian och praoade på en arkitektfirma i gamla stan, som i sig var riktigt kul. Jag fick ett eget litet kontor där jag satt och ritade om dagarna eller lekte med Cad. Allt var frid och fröjd förutom en bit - min löjligt sällskapssjuka handledare, som för övrigt var företagets receptionist och extramamma. Det finns få människor som fått mig att känna mig så hjälplös. Till och börja med pratade hon non stop om sina barn vilket alltid var lika givande. Hon rökte konstant och missbrukade handkräm. En dag kom hon in till mitt rum satte sig mitt emot och lättade sitt hjärta om en tumör i halsen. Vad ska man säga till en kvinna som tror att hon ska dö och frågar en 15-åring om råd?

Hur som helst, det värsta av allt var när hon tvingade mig att läsa hennes kåserier och recensera dem, något som hände titt som tätt. Jag har för mig att det lutade mer åt sexnovell-hållet, men vad vet jag. Jag förstod inte riktigt vad jag gjorde ändå. Efter de två veckorna mår jag alltid dåligt av att höra ordet kåseri och jag kände att det var dags att ändra på saken och googlade, som sig bör. När jag läst ovanstående definition känner jag mig blåst, snuvad på konfekten. Va faan?

Som sagt, igår var jag och såg Nötknäpparen med Jennifer. Det var en fantastisk kväll med middag på TGI Friday, trikåer och bubbel.

Nu på kvällen var jag på smyckesparty och köpte fina smycken från Lena K. Sånt blir man så glad av!

Bilderna komer från Lena K's hemsida.